Hur än jag tror att jag vet, eller vet att jag vet, så är jag ändå inte säker.
Ska jag hoppas eller ska jag önska?
Vågar jag chansa?
En liten röst i huvudet skriker att jag ska hoppa, men den hörs inte för den blir överröstad av en mycket starkare röst som säger att jag ska stå kvar. Eller?

Det är inte enkelt att ge allt, utan att få tillbaka.

Men jag vet, för jag har tagit risker förr, att om man aldrig hoppar så vet man inte om man överlever.
Du kan stå kvar och tveka, men då kommer du alltid att göra det.

Du kan välja att leva i perfekt symbios med dina grannar och din familj på din helt normala gata, eller gå utanför normen och lära dig respektera andra utom dig själv.
Glömma någon du förlorat, hitta den du alltid letat efter eller segla jorden runt från kant till kant.

Dags att röra på sig människa? För det ger inget att stå still.